Våra arbetssätt
Förhållningssättet
Det förhållningssätt som förmedlas i föreläsningen “Det finns inga omöjliga elever” innebär att all personal arbetar med ett behovsanpassat tydligt ledarskap med höga förväntningar och med fokus på att stärka elevens självständighet. Det innebär att tydligheten i ledarskapet justeras utifrån vad situationen kräver för att eleven ska lyckas samt att personalen alltid agerar lugnt, tydligt och konsekvent i alla situationer, oavsett hur eleven agerar!
Personalen arbetar även med schyssta konsekvenser (som är utlysta i förväg och som alltid gynnar elevens utveckling) och intensiv, positiv feedback för att skapa beteendeförändring. Utöver det arbetar de med en motivationshöjande struktur samt stöttar eleven i att hitta nya strategier som fungerar i samhället, vilket ökar elevens självständighet, självförtroende och självkänsla. Förhållningssättet fungerar oavsett ifall eleven har NPF-diagnos eller inte, men rekommenderas inte för elever med kraftiga funktionsnedsättningar, tex autism 3 samt elever som går i anpassad skola (fd. Särskolan)
Studio 12
Studio 12 är en modell av en särskild undervisningsgrupp. Inom Studio 12 ryms två undervisningsmodeller, Studio 1 och Studio 2. På en ordinarie grundskola rekommenderas att bygga upp en Studio 2-verksamhet och i en resursskola bör båda modellerna vara en del av verksamheten. Bemanningen i Studio 12 består av speciallärare, lärare och elevcoacher.
Gemensamma faktorer för modellen är att personalen arbetar med ett förhållningssätt där de
tränar eleverna till att bli självständiga, både i skolarbetet och socialt. Verksamheten präglas av ett behovsanpassat ledarskap och arbete med beteendeutveckling. Genom “schyssta konsekvenser” och positiv feedback i ett lösningsinriktat förhållningssätt skapas en motiverande skolmiljö med höga förväntningar samt fokus på undervisning och social träning. Den fysiska miljön har hög struktur och trivsam inredning.
Studio 1 är undervisning i en liten grupp med ”traditionellt lärarledda” lektioner. Eleverna i studio 1 följer ett schema som utgår ifrån gruppens gemensamma behov och är förlagt på X antal minuter per ämne där samtliga ämnen är representerade i schemat. Avvikelse från timplanen kan ofta förekomma i form av färre undervisningsminuter för vissa ämnen.
Undervisningen i Studio 2 bygger på att eleven arbetar enskilt vid eget bord med stöd av elevcoach/lärare/speciallärare utifrån behov. Eleven arbetar med komprimerat material för att täcka kunskapsluckor från tidigare årskurser och har en checklista som innehåller dagens uppgifter. Eleven arbetar utifrån beting till dess att elevens egen drivkraft är så stark att hen klarar av att arbeta utifrån ett schema. Samtliga teoretiska ämnen är representerade varje dag. När eleven är i fas med sin årskurs, finns möjlighet att träna på undervisning i grupp i Studio 1, alternativt i ordinarie undervisningsgrupp.
Konflikthanteringsmodellen
Konflikthanteringsmodellen tydliggör hur personal ska agera från det att en kränkning skett till dess att en konflikt är löst. Den innefattar en mall med tydliga steg som är enkel för personalen att följa, och som ger dem verktyg för hur de lägger upp kränkningsutredningar och konflikthanteringar på ett effektivt och framgångsrikt sätt, med minskat antal konflikter som följd. Inom konflikthanteringsmodellen arbetar både lärare, resurspersonal och ledning med överenskommelser som ett verktyg för att skapa förändrat beteende hos en elev, mellan elever eller elevgrupperingar. Modellen fungerar både i grund- och gymnasieskola.
Frågor och Svar
Är det någon skillnad på ta-igen-tid och kvarsittning?
Ta-igen-tiden är inte något nytt i sig utan en variant på kvarsittning, vilket specificeras i Skollagens 5 kapitel §8 och §24 samt proposition 2009/10:165 – Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Där står:
"Kvarsittning innebär att en elev under uppsikt ska stanna kvar i skolan högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats, eller att eleven ska komma till skolan högst en timme innan undervisningen börjar. På samma sätt som vid utvisning ur undervisningslokalen måste alltså någon i skolpersonalen ha uppsikt över eleven i samband med kvarsittning. Den som har beslutat att en elev ska få kvarsittning ska dokumentera det skriftligt."
Straffas barn som inte sköter sig?
Nej, konsekvenserna är aldrig en bestraffning, utan ett stöd för elever att ändra beteende för att bidra till trygghet och studiero i skolan. Elever som har förutsättningar att lyckas med en uppgift under skoltid, men ändå inte gjort det – kan få stanna kvar efter skolans slut för att slutföra skoluppgiften. Anledningen är att de inte ska hamna efter i sitt skolarbete.
Så här står det i Skollagens kapitel 1 §10 och kapitel 5 §6 samt proposition 2021/22:160 – Skolans arbete med trygghet och studiero:
"De disciplinära åtgärderna får inte användas som bestraffning. Syftet är att de ska leda till ett ändrat beteende hos eleven och skapa en bättre skolsituation för såväl eleven själv som för övriga elever och personalen. Precis som när det gäller de omedelbara och tillfälliga åtgärder som all personal får vidta, får disciplinära åtgärder endast vidtas om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Den så kallade proportionalitetsprincipen innebär också att mindre ingripande åtgärder som huvudregel ska prövas först, innan mer ingripande åtgärder vidtas. Alla beslut som rör barn under 18 år ska ha barnets bästa som utgångspunkt.
De disciplinära åtgärderna i skollagen är:
- utvisning ur undervisningslokalen
- kvarsittning
- skriftlig varning
- tillfällig omplacering
- tillfällig placering utanför den egna skolan
- avstängning
- omhändertagande av föremål."
Får lärare fysiskt leda ut leda ut elever ur klassrummet?
Ja, pedagoger får leda ut elever ur klassrummet om en elev stör ordningen, tryggheten och/ellerstudieron i klassrummet. Detta gäller för elever som efter tillsägelser och uppmaningar inte lämnar klassrummet frivilligt.
Detta bygger på Skollagen, kapitel 5 §6:
"Personalen får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Detta innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar.
En åtgärd enligt första stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte ochövriga omständigheter. Enligt de förutsättningar som anges i 7-23 §§ får det beslutas om utvisning ur undervisningslokalen, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering utanför den egna skolenheten, avstängning och omhändertagande av föremål. Även sådana åtgärder får vidtas endast om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter."
Detta beskrivs även i regeringens proposition avseende skolans trygghet med studiero. Prop. 2021/22:160 s. 151f.
Varför ingår skolan överenskommelse med vissa elever?
De individuella överenskommelser som skolan gör med vissa elever är inget juridiskt dokument. Det är ett stöd för eleven som förtydligar hur de behöver agera för att bidra till trygghet och studiero i skolan. I överenskommelsearbetet ingår alltid att i samråd med eleven, vid behov, ta fram stöd för att kunna följa målen i överenskommelsen.
Missgynnas vissa elever av det nya arbetssättet
Målet är att alla barn ska kunna lyckas utifrån sina unika förutsättningar och behov. Varje elev ska möta en differentierad och strukturerad undervisning. De elever som behöver stöd för att bidra till studiero och trygghet i skolan får stöd. Skolan vill självklart att alla elever ska nå så långt som möjligt i sin måluppfyllelse. Alla elever mår bra av att vi uppnår trygghet och studiero i skolan.
Utvärderas Görs en utvärdering av det nya arbetssättet?
Arbetssättet utgår från erfarenhet som har beprövats sedan 2012. Utvärdering av arbetssättet genomförs löpande.
Utdrag ur Skolverkets skrivelse och texten är från deras hemsida "https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/utbildning-pa-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet":
Vetenskaplig grund
Utbildning på vetenskaplig grund innebär att kunskap från vetenskapliga studier ska vara en utgångspunkt när förskolan och skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Kunskap från relevanta forskningsresultat ska med andra ord ligga till grund för arbetet både när det gäller innehållet i och formen för utbildningen. Detta gäller alla skolformer inklusive vuxenutbildningen.
Det betyder att verksamheten i förskola och skola inte ska stå i strid med vetenskap. Men vad forskningen säger behöver tolkas för att kunna användas på ett ändamålsenligt sätt i den egna verksamheten. Det är därför viktigt att värdera om och på vilket sätt forskningen är relevant för den egna barngruppen eller eleverna.
Beprövad erfarenhet
Beprövad erfarenhet består av kunskap som har vuxit fram i det vardagliga arbetet i förskola och skola, genom att de verksamma tillsammans prövar och omprövar, diskuterar och kritiskt granskar sin egen verksamhet. Det är alltså professionens egen, gemensamma, kunskap som växer fram över tid.
Beprövad erfarenhet är lika värdefull som vetenskapligt grundad kunskap. Att skollagen lyfter fram beprövad erfarenhet innebär ett erkännande av de professionellas kunskap om vad som fungerar, och vad som kan öka barns och elevers möjligheter att lära och utvecklas.